Anna blev chockad.

Häromdagen försökte Anna få min uppmärksamhet från andra sidan klassrummet. Hon tecknade mig genom att gnida händerna mot varandra. "Vill du ha handkräm?", mimar jag. Hon skakar på huvudet och gnider händerna mot varandra igen och mimar "Servett!". Jag skakar på huvudet och mimar att de är slut. Jag får mördarblicken och hon utbrister,  "MEN VA?! DU OM NÅGON HAR VÄL SERVETTER!?" 1,5 månader senare har vi börjat förstå oss på varandra ganska bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0