Fanny Voilà

Efter en lugn gårdagskväll med kortspel så vakande vi idag ganska tidigt och var pigga. Dessutom är vår lördagsvana med nybakade scones avklarade. Solen skiner över Nice så nu slänger vi ner våra badkläder i väskorna och går mot en heldag på stranden.

Jag zappade just förbi väderleksprognosen på en engelsk kanal och det första jag hör är "and there is of course a risk of snow in Sweden". Vadå of course?

Idag är det exakt 2 månader sedan jag lämnade svensk mark. Tiden går så sjukt fort, snart är jag väl hemma igen, och då hoppas jag våren visar sig (dock har jag hört att den verkar vara på väg nu, skönt för er!). En av mina sista bilder hemifrån är den nedanför, och jag saknar det inte!

Jag är ledsen för gårdagens uteblivna bloggande, jag hade "fullt upp" med annat. Nä, men ärligt talat så lovade jag mig själv en datorfri dag fram till skypetid 20.00. Nu ska jag iallafall möta upp fröken Schaffrath för en fransk frukost i närheten av Gambetta, vi hörs senare - jag lovar!

Idag har vi varit ute på en liten utflykt en bit uppåt i Nice, i närheten av Villefranche sur Mer. Det var helt underbart att komma upp lite på höjden och se Nice och dess omgivningar därifrån, och dessutom få känna lugnet och doften av gräs. Hit blir det garanterat fler avkopplande besök!

Fransmännen har fått upp ögonen för att vi svenskar försöker tänka mer och mer på miljön. Det är lite svårare här, men man försöker gott och väl. Här i Nice finns nu något som kallas vélobleu, vilket är en cykel som man abonnerar på. Det finns cykelställ med cirka 10 cyklar på jättejättejättemånga platser runt om i Nice. Har man registrerat sig kan gå till ett av cykelställena och med hjälp av sitt kontokort hyra en cykel gratis i en halvtimme, och sedan ställa tillbaka den vid vilket annat cykelställ som helst (de är såklart fastkedjade på något konstigt sätt). Cyklar du mer än en halvtimme börjar det kosta pengar, men det är inte många kronor vi snackar om. Samma system finns även i Paris (fick för mig att jag skulle testa en sådan cykel en tidig söndagmorgon när vi inte fick tag i någon taxi hem från en klubb vid Louvren, det gick inte så bra).
Dessutom kostar det bara 1€ att åka buss runt om i regionen, så om jag åker till Cannes, St Tropez, Monaco eller till Alperna med buss så betalar jag bara 1€. Grymt smidigt!
Varför har vi inte börjat med sådant i Sverige än?

Ja, jag älskar verkligen våren. Och speciellt när alla Pathébiografer tydligen har bio för 3,50 € 21-23 mars! Bra flyt vi fick igår när vi kom dit och undrade varför det var så himla mycket folk. Turligt nog var det inte fullt till den filmen vi skulle se (som för övrigt var sjukt dryg), The Bad Lieutenant. En knarkfilm med Nicolas Cage och Eva Mendes där det kändes som regissören själv varit hög när han gjorde filmen.
Nu ska jag återgå till mina studier och försöka göra klart min inlämning till onsdag där det känns som jag ska göra en totalanalys av verbet commencer (börja) och på hur många olika tusen sätt jag kan och inte kan använda det. Spännande.... Inte så. À plus!

Det har varit full ös/upp hela helgen, men äntligen har jag lyckats slänga mig framför datorn och uppdatera lite! Helgen har bestått av dagsutflykt till Monaco, Wayne's-besök Soccaätande, en hel del restaurangbesök och mycket promenader i Nice. Tiden går fort när man har roligt, minst sagt! Nu ska jag slänga mig i sängen och njuta av ELLE och en kopp kaffe, vi hörs senare!

Ja, stunden är kommen. Snart bär det av mot skolan för tenta, sen får jag besök över helgen så ni får ha överseende med att det möjligtvis blir lite dåligt uppdaterande den här helgen. Men jag ska göra mitt bästa :)

Det är helt sjukt så många bilkrockar (dock mindre sådana) man ser i det här landet. Jag skojar inte när jag säger att man flera gånger i veckan ser bilar backa eller köra in i varandra, och främst när det håller på att fickparkera. Nu snackar jag inte frontalkrockar, men nätta touchar. Fransmännen bryr sig oftast inte så mycket heller (förutom när det handlar om deras egna bilar) eftersom det är så trångt, så de kör så långt fram de kan tills de nuddar bilen framför och gör sedan likadant med bilen bakom. Vardagsmat här, minst sagt. Jag undrar hur folk hade reagerat i Sverige.
När jag jobbade i Paris berättade av mina arbetskamraters vänner (hon jobbade med biluthyrning) att de inte kunde ha en bil mer än 6 månader innan de var tvungna att köpa ny, eftersom  bilen såg ut som skrot. "Men så är det i södra Europa. De kör som galningar, så är det bara", som hon så fint sa.

Tips: Kör inte med en sån här bil på gatorna i Frankrike.

Robert är för tillfället en av mina bästa vänner. Ibland är det verkligen tur att vi har honom, han är så hjälpsam. Imorgon står det Examen phonétique på schemat. Just nu så kokar Linnea kaffe och jag och Robert diskuterar lite definitioner.

Idag fick jag höra av jag ser brun ut, ha! Hur kan kan bli så glad av en sån kommentar? Ledsen att behöva säga det, men Sverige, jag är inte lika blek och glåmig som ni är.

Det är aldrig fel att kombinera nytta med nöje!

Hur lyckas man glömma att lägga in sina byxor och sin mobiltelefon i skåpet på gymmet? Jag vet inte, men jag lyckades igår.  Jag trodde för ett tag att jag skulle få gå hem väldigt mycket frysandes och utan telefon. Jag drabbades av en något sånär PANIK när jag insåg att jag inte hittade telefonen. Alla nummer. Mitt svenska simkort. TELEFONEN. Jag började långsamt leta efter en möjlig tjuv i omklädningsrummet, samtidigt som jag klart och tydligt läste skyltarna jag inte tidigare riktigt ägnat någon uppmärksamhet. Jag pratar naturligtvis om "Håll koll på dina saker, tyvärr finns det tjuvar i alla hörn"-skyltarna som sitter på varenda vägg i rummet. VEM SNODDE MINA GREJER?!
Nä, tjuven fanns inte. Bara någon snäll själ som lämnat in mina saker i receptionen.  En tung sten ramlade från mina axlar och hjärtat dunkade lite långsammare när min rosa lilla apparat återigen var i min ägo. Jag tackar och bockar för vänligheten från denna fransyska. För övrigt så skyller jag hela händelsen på min mamma som ringde mig 4 minuter innan passet skulle börja, och lite på mig själv som stressad och arg svarade när hon ringde.

Fick precis den här bilden skickad till mig. Det är i Göteborg från november - december någon gång. Drabbades just nu av min första riktiga hemlängtan. Usch vad jag saknar dig nu Ida! Speciellt din norrländska dialekt... och ditt sätt att motivera mig till ALLT. Tur att jag får en hel sommar med dig! Jag längtar.

Häromdagen försökte Anna få min uppmärksamhet från andra sidan klassrummet. Hon tecknade mig genom att gnida händerna mot varandra. "Vill du ha handkräm?", mimar jag. Hon skakar på huvudet och gnider händerna mot varandra igen och mimar "Servett!". Jag skakar på huvudet och mimar att de är slut. Jag får mördarblicken och hon utbrister,  "MEN VA?! DU OM NÅGON HAR VÄL SERVETTER!?" 1,5 månader senare har vi börjat förstå oss på varandra ganska bra.

Det fina vädret vägde starkare än plugg idag, och nu sitter jag här och känner ångesten komma krypande... Haha, nä skämt å sido, jag ska sätta mig här nu x antal effektiva timmar sen kan jag vara nöjd.

Följande bild togs efter att Anne i fredags fällt kommenentaren:
- Alltså, hur fan har dom lyckades få upp en flaska på den sortie-skylten?
- Anne, det är en duva.
- Jaha.
Har du rätt styrka på dina linser egentligen, ANNE?

Idag slog jag till och trotsade tanken på att jag är 164 cm kort och har storlek 39 i skor. Jag tror det är ovanan att ha converse som gör att jag fått för mig att det ser ut som skorna går med mig och inte jag med dem. Men trots allt - jag ska se till att använda dem flitigt!